Benny Anderssons stiftelse har gett Kammarmusikförbundet ett engångsbidrag på 100 000 kr. Detta tack vare ett personligt skrivet brev till Benny Andersson från eldsjälen Jan Johansson, ordförande i Kammarmusiken i Lerum. Vilken är Jan Johansson historia och vad fick honom att skriva?
I föreningslivet är ansökningar en stor del av verksamheten. Inte minst för kammarmusiken. Otaliga idéella arbetstimmar har lagts på att formulera ansökningar till olika institutioner och fonder, så även Kammarmusikförbundet som i oktober fick det tråkiga beskedet från Kulturrådet om sänkta anslag på 100 000 kr.
Styrelsen hade redan börjat se över möjliga nedskärningar i budgeten för 2025 när det ett par dagar senare kom ett mer glädjande besked: ett mejl från Benny Anderssons stiftelse med beslutet om att ge förbundet ett engångsbidrag – och detta med exakt samma summa som nyss nämnda sänkta anslag. Meddelandet var bokstavligen som en skänk från ovan eftersom förbundet inte varit i kontakt med vare sig Benny Andersson eller stiftelsen tidigare.
Det visade sig att Jan Johansson, ordförande Kammarmusiken i Lerum, hade skickat ett personligt brev till Benny Andersson om att stötta kammarmusiken.
I trettioåtta år, fram till 2004, spelade Jan Johansson kontrabas i Göteborgs Symfoniker. Under de aktiva åren som musiker blev det även mycket kammarmusik och de senaste 15 åren har han med stort engagemang varit ordförande för Kammarmusik i Lerum.
– Min erfarenhet är att kammarmusiken är något de flesta människor är skeptiska till. Man “förstår” inte. Tidigare satt det frackklädda, smått buttra herrar, och spelade stråkkvartett. Numera har ensemblerna en helt annan framtoning, utåtriktade, trevliga och mycket skickliga. Det var därför som jag skrev ett brev till Benny Andersson, för att höra om han var intresserad av att hjälpa till att föra in den nutida kammarmusik i rampljuset, säger Jan Johansson.
Med Göteborgs Symfoniorkester har Jan Johansson spelat tillsammans med Benny Andersson, då den världskände musikern i några konserter, under en sommarturné, fick hoppa in som pianist i Kristina från Duvemåla. Jan Johansson har fler personliga kopplingar till Benny Andersson, kopplingar som han även skrev om i brevet.
– Jag är född i Eskilstuna 1941 och började min karriär som basist i Evald Eks kvintett. En kort tid hade vi Anni-Frid som vokalist. Hon var bara 15 år, Evald fick göra nån form av ansökan, så att det skulle bli tillåtet för henne att sjunga med oss, säger Jan Johansson.
Stödet från Benny Anderssons stiftelse kan nu bidra till att förbundet kan fortsätta utveckla verksamheten, särskilt Ung & Lovande, som är bärare av kammarmusikens allra mest slagkraftiga och klingande tongångar in i framtiden.
– Det är underbart att skrivandet gav resultat. Rimligtvis har jag inte så många år kvar på jorden. Kanske kan stödet nu göra att jag får uppleva att kammarmusiken får ta lite mer plats i samhället innan jag försvinner, säger Jan Johansson.
Text: Jörgen Wade
