I år är det 150 år sedan Arnold Schönberg föddes. Detta uppmärksammar Katrina Kammarmusikfestival på Åland genom att ha tonsättarens verk på programmet, bland annat hans episka Verklärte Nacht, där konstnärlige ledaren Cecilia Zilliacus (bilden) ingår i stråksextetten som framför stycket på en nattkonsert. Yngve Bernardsson har skrivit om jubilaren och hans verk.
Arnold Schönberg (1874-1951) var en österrikisk tonsättare, lärare, teoretiker och målare. Tolvtonsmusiken är för evigt förknippad med honom, trots att de mest spelade av hans verk är skrivna i den senromantiska stil som inledde hans tonsättarbana.
Schönberg studerade under en kort tid för Alexander Zemlinsky, men var i övrigt självlärd som musiker och tonsättare. Han skulle själv ägna en stor del av sitt liv åt lärarverksamhet. Mest berömda av hans elever blev Alban Berg och Anton Webern, vilka tillsammans med sin lärare konstituerade den så kallade Nya Wienskolan.
Som lärare var Schönberg auktoritär, kompromisslös och lojalitetskrävande. Sådana läraregenskaper brukar inte bidra till varmare känslor från elever, men både Berg och Webern avgudade honom. En lärare som kan uppmuntra och leda två så vitt skilda personligheter som Berg och Webern, och som kan stimulera utan att likrikta så olika konstnärstemperament, är naturligtvis värd all respekt.
Bland Schönbergs kammarmusikverk kan nämnas 5 stråkkvartetter från 1897, 1905, 1908, 1927 och 1936 och stråksextetten Verklärte Nacht op. 4 från 1899.
Verklärte Nacht, op. 4, för stråksextett
“I går kväll hörde jag Verklärte Nacht … Jag hade bestämt mig för att följa hur motiven i min text visade sig i er komposition; men det glömde jag snart, eftersom jag förtrollades så av musiken.”
Så skrev Richard Dehmel till Arnold Schönberg i december 1912. Och förtrollas kan vi fortfarande även utan att ha en aning om diktens innehåll. Om ett försök till analys mot förmodan inte berikar lyssnandet, kan det kanske ändå visa på Schönbergs genialitet och receptivitet när det gäller att överföra känslorna i en dikt till musik.
Arnold Schönberg börjar sin tonsättarkarriär som programmusiker. Så småningom minskar det beskrivande inslaget i hans musik och efter 1920 är praktiskt taget alla hans verk absolut musik. Verklärte Nacht skrevs 1899 och är ett typiskt exempel på senromantisk programmusik. Kanske är stycket det första kammarmusikverk som gjorts i denna genre. Smetanas Aus meinem Leben är exempelvis inte programmatisk i den mening vi här talar om.
Som framgått ovan grundar sig sextetten på en dikt av Richard Dehmel, en radikal sekelskiftesförfattare, som bland annat gisslade den borgerliga dubbelmoralen. Dikten handlar om en olycklig kvinna som i nattens ödsliga och skrämmande månsken träffar mannen hon älskar. Hon berättar att hon bär på en annan mans barn. Hon får tröst av den nye mannen, som lovar att älska barnet som sitt eget.
Text: Yngve Bernhardsson
Arnold Schönberg ”Verklärte Nacht” spelas torsdag 8 augusti, 21.30 i Sankt Görans kyrka, Mariehamn
Stråksextetten består av Cecilia Zilliacus & Julia-Maria Kretz (violin), Malin William-Olsson & Ylvali Zilliacus-McTigert (viola), Kati Raitinen & Carl-Oscar Østerlind (cello).
På Katrina Kammarmusikfestival framträder dessutom sopranen Kerstin Avemo i Arnold Schönbergs unika verk Pierrot Lunaire och Stråkkvartett nr 2.
Bilden: Cecilia Zilliacus. Foto: Tina Axelsson.
