Skip to main content

Nio nya verkkommentarer har lagts till i vårt verkregister och fyra av tonsättarna är nya, bland dem österrikaren Walther Rabl. I hans pianokvartett, som kommenteras av Yngve Bernhardsson, har Walther Rabl bytt ut violan mot klarinett. Vilka de övriga ny tonsättarna och verken är återfinns längst ned i denna artikel.

Walther Rabl (1873-1940) föddes i Wien och lärde sig tidigt spela piano. Han valde dock att börja studier i juridik, men med musik som komplement. Intresset för det senare tog överhand och han påbörjade doktorandstudier i musik för Guido Adler i Prag. Dessa fullbordades 1898. Innan dess hann han dock göra succé i Wien genom att vinna en tävling anordnad av Wiener Tonkünstlerverein 1896 (läs mer om tävlingen längre ned). Genom Brahms försorg fick han året efter flera tidiga verk publicerade (op. 1-4) och två år senare ytterligare op. 5-8.

Walther Rabl (1873-1940)
Österrikisk tonsättare, dirigent och pedagog

Efter doktorsdisputationen fick Walther Rabl tjänst som körledare vid kungliga Operan i Dresden. De tidiga kompositionerna var i huvudsak kammarmusik och ett antal sångcykler, men hans op. 8 var en symfoni, som dock inte blev någon framgång. Rabl fortsatte sedan skriva ytterligare ett antal sångcykler, op. 9-15.

Att Rabl, som valt att koncentrera sig på sångkonsten också önskade skriva opera, överraskade ingen. 1903 kom operan Liane och gjorde formidabel succé. Trots detta hände något med Rabl. Lovorden var ampla men det fanns även i recensionerna antydningar om påverkan från Wagner. Detta passade Rabl illa, som helst ville tillhöra den Brahmska kretsen. Men han tyckte varken om att betecknas som Brahmsepigon eller Wagnerdito. Kanske var det även påverkan av en onormalt stark självkritik som fick Rabl att ta beslutet att helt sluta komponera vid 30 års ålder(!).

Kvartett för piano, violin, klarinett och cello op. 1

Pianokvartetter med violan utbytt mot en klarinett är en ovanlig ensemble-konstellation. Många tror kanske att Messiaens Kvartett till tidens ände (1941) är den första. Men Hindemith hade skrivit ett verk för samma besättning 1938, och Rabls kvartett skrevs redan 1896. Den skrevs för en tävling för unga tonsättare som utlysts av Wiener Tonkünstlerverein, grundat 1885 och med Brahms som hederspresident sedan 1886. Tävlingen 1896, som var den fjärde i ordningen, avsåg kammarmusik-verk där åtminstone ett blåsinstrument ingick. Brahms var huvuddomare och Walther Rabls kvartett avgick med segern.

Inför utgivningen tillägnade Rabl sitt verk till Brahms. Det var inte oproblematiskt att tillägna Brahms ett verk. Lika framstående som han var på tonkonstens område lika outvecklad var hans känsla för takt, här i betydelsen finkänslighet. Om den gode Brahms inte gillade musiken lät han tillägnaren veta detta i sitt tack. Antagligen orsakade dedikationen inga problem i detta fall; Brahms tyckte mycket om verket och hann dessutom avlida innan han fick se sitt namn i tryck.

Att Zemlinskys Trio för piano, klarinett och cello op. 3 kom trea i samma tävling 1896 visar på de insända bidragens kvalitet (läs hela verkkommentaren via länken nedan.)

Text: Yngve Bernhardsson

Följande verkkommentarer har lagts till registret som nu innehåller 638 verkkommentarer av 133 tonsättare. Av dessa tonsättare är Walther Rabl, Eduard Franck, Rejngold Glière och Franz Schmidt nya.

Bartok, BélaPianokvintett  1903-04
Bruckner, Anton                   Stråkkvartett c-moll
Dohnányi, ErnöPianokvintett nr 1 c-moll op. 1 
Franck, EduardStråkkvartett nr 1 op. 49  
Glière, Rejngold Stråkkvartett nr 1, Stråkkvartett nr 4   
Mozart, W.A.Pianotrio G-dur K 564
Rabl, WaltherKvart. f. piano, violin, klarinett och cello
Schmidt, FranzStråkkvartett nr 1 A-dur  

Den här hemsidan använder cookies. Genom att fortsätta använda sidan godkänner du vår användning av cookies.  Lär dig mer