På initiativ av Göteborgs Kammarmusikförening har ett seminarium och en manifestation för kammarmusiken ägt rum på Högskolan för scen och musik i Göteborg. I paneldebatter diskuterade västsvenska kammarmusikaktörer och kulturpolitiker kammarmusikens möjligheter och utmaningar. Bland de deltagande i panelen var Boel Adler och Tobias Granmo, båda styrelseledamöter i Kammarmusikförbundet. Uppropet är tänkt att bli årligen återkommande.
Platsen för första uppropet är en stark hemvist för kammarmusiken. På Högskolan för scen och musik, i Göteborg, är en tredjedel av kursplanen, för de klassiska studenterna, just kammarmusikpoäng och alla musikstuderande spelar kammarmusik oavsett vald inriktning. Ett femtiotal ensembler bildas här varje termin.
Staffan Albinsson, forskare vid Handelshögskolan och tillika styrelseledamot i Göteborgs Kammarmusikförening, välkomnade och presenterade de hundratalet närvarande som fyllde hörsalen. Flera kammarmusikföreningar i Västra Götaland och Halland var på plats, så även kulturpolitiker och nyfikna åhörare.
Tinget inleddes med en inspelad hälsning från Petra Frank, prefekt på Högskolan för scen och musik, där hon hedrade initiativet med uppropet och talade om kammarmusikens framtid, med förhoppningen att den ska nå ännu längre ut i samhället.
För att ytterligare värma upp debattklimatet hölls även inledande tal av Conny Brännberg (KD), ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd, samtalsledaren Helena Wessman, rektor för Kungliga Musikhögskolan och Karin Dornbusch, konstnärlig ledare för Frontside Festival. I inledningen medverkande även Simon Crawford-Phillips, via en förinspelad hälsning, där han berättade om Change Music Festival som en kulturell lekplats, där mötet med andra genrer och konstuttryck ger kammarmusiken möjligheter att hitta nya vägar att nå ny publik.
Uppropet var uppdelad i två paneldebatter, den första med kammarmusikaktörer och den andra med västsvenska kulturpolitiker (vilka som deltog i de två panelerna är listade längst ned i denna artikel).
Första paneldebatten
Myllret av kammarmusikföreningar i landet, årtionden av nedskärningar, återväxten inom det kammarmusikaliska hantverket och kulturskolan var fokus i första paneldebatten.
– Vet elever ens vem Bach är längre? frågade sig Susanne Rydén retoriskt när devalveringen av de estetiska ämnena i skolan, som pågått länge, kom på tal.
Att musikskolan sen en tid tillbaka bytt namn till kulturskolan sågs som signifikativt för tiden vi lever i – det satsas på en bredd utan spets. Att det numera är de enskilda rektorerna som styr över kulturskolorna, när det snarare borde vara kulturnämnden som styr, togs även det upp. Det kammarmusikaliska hantverket riskerar att gå förlorat.
– Det har inte tillförts nya pengar till kulturskolorna på länge och skolorna borde ha ett tydligare uppdrag, där kammarmusiken är grunden, sa samtalsledaren Helena Wessman.
– Här på högskolan spelar studenterna kammarmusik oavsett inriktning. För att bli en bra musiker är kammarmusiken viktigt, då studenten tränar sig på att lyssna, gå i och ur flera roller samt att ta och ge plats. Ett sätt att lyssna som i grunden även bygger föredömliga samhällsmedborgare i en demokrati, berättade Tobias Granmo som förutom sitt engagemang för kammarmusiken i stort även är en av intiativtagarna till tinget.
Men även på högskolan är återväxten bland svenska studenter bekymmersam. Andelen studenter från Europa och övriga världen ökar för varje år.
Myllret av kammarmusikföreningar
Panelen tog även upp vikten av myllret av kammarmusikföreningar som finns ute landet, inte minst i Halland.
– I Halland, som ju ligger mellan Västra Götalandsregionen och Skåne, med Musik i Syd, är kammarmusikföreningarnas arrangemang i många fall musikerns enda möjlighet till konsertspel, sa Patric Aurell, kammarmusikansvarig Musik Hallandia.
Boel Adler, som i panelen företrädde Kammarmusikförbundet, instämde:
– Sverige är helt otroligt. Drygt hundra föreningar arrangerar tillsammans 1000 konserter per år. Det innebär tre konserter med hög kvalité per dag. Många ideella timmar har lagts ned på att få allt att fungera.
Utveckling eller avveckling?
I slutet av debatten riktade sig allt fler funderingar och frågor indirekt till kulturpolitikerna som skulle ta vid efter pausen. Diskussionen i panelen tog fasta på den historiska utvecklingen, som på senare år snarare kan beskrivas som en avveckling. Den infrastruktur kring de estetiska ämnena, från hantverket till turnéstrukturer, som byggdes upp under 1940-talet och som så småningom ledde fram till det svenska musikundret på 1990-talet är på väg att försvinna.
– 2002 flyttade jag utomlands. När jag kom hem igen, 2012, chockades jag av de stora förändringarna. I Västra Götalandsregionen, jämfört med 90-talet, är det dramatiska skillnader. Då fanns det en mångfald av ensembler, nu kan ungdomar få vänta sju år för att spela piano i kulturskolan. Efter år av nedskärningar står vi inför stora utmaningar, sa Hans Davidsson, ordförande för Göteborgs Kammarmusikförening och en av intiativtagarna till dagen.
Den andra paneldebatten
Efter fikapaus blev det så dags för den andra paneldebatten, den mellan olika kulturpolitiker. Samtalsledaren Staffan Albinsson inledde med att visa ett diagram på hur kammarmusiken över tid har marginaliserats jämfört med den kommersiella musiken. Även denna panel höll i mångt och mycket med om att hantverket riskerar att förloras. Det pratades om att införa en ny kulturskolelag och göra kammarmusiken till en del av kulturarvet.
Jörgen Fogelklo (SD) och Thereze Almström (MP).
Flera röster i panelen ansåg att politikens främsta uppgift i sammanhanget var att underlätta samverkan mellan olika kammarmusikaktörer.
Det är svårt att få regionalt verksamhetsstöd för en verksamhet som redan bedrivs, men om kammarmusikföreningarna tänker nytt med regional relevans och samverkar regionalt finns en möjlighet.
Martin Hjorth, ordförande i Lidköping Kammarmusikförening, tog till orda om svårigheterna. Sedan fyra år tillbaka startades nätverket Kammarmusik Väst där Lidköping Kammarmusikförening samverkar med Kammarmusiken i Borås, Göteborgs kammarmusikförening, Kammarmusik i Lerum, Lidköpings konsertförening, Trollhättans konsertförening, Vänersborgs musikförening och Collegium Musicum i Uddevalla.
– Tillsammans sökte vi det nyinrättade treåriga regionala verksamhetsbidraget. Syftet var att få ekonomiskt stöd till regionala turnéer med europeiska kammarmusikgrupper. Men vi fick avslag, vi fick inte ett öre, sa Martin Hjorth.
Conny Brännberg, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd, svarade att intresset för det nyinrättade stödet varit överraskade stort. 132 miljoner skulle fördelas på 113 ansökningar. Det saknades ytterligare 90 miljoner för att alla skulle kunna få igenom sina anslag.
I den fortsatta debatten kom de olika ideologiska synsätten kring bidragsansökningar att bli tydlig. På ena sidan ett synsätt där det så kallade “kulturkriget” framhölls, det vill säga för att få anslag gäller det för olika kulturyttringar att vässa sina argument och redovisa nyttan för samhället i insparade kronor, detta kontra de i panelen som framhöll de mer mjuka värdena – ett synsätt där kulturen bör stöttas eftersom det i sig har ett egenvärde.
Diskussionerna lär fortsätta och det planeras för årligen återkommande upprop. Frågorna lär kvarstå en tid framöver:
Vilken roll har kammamusiken i vårt välfärdssamhälle? Vad behöver kammarmusiken för att fylla sin uppgift?
Text och foto: Jörgen Wade
Panelerna:
Tobias Granmo, kammarmusikansvarig vid Högskolan för scen och musik, ledamot i styrelserna för Frontside kammarmusikfestival, Kammarmusikförbundet och ECMTA (europeiska kammarmusikförbundet).
Hans Davidsson, konstnärlig ledare för Göteborg International Organ Academy, ordförande för Göteborgs kammarmusikförening
Susanne Rydén, preses Musikaliska akademien, VD Musik i Syd
Boel Adler, ledamot i styrelsen för Kammarmusikförbundet, musikjournalist och sångpedagog
Patric Aurell, kammarmusikansvarig Musik Hallandia, producent för Change Music Festival
Samtalsledare: Helena Wessman, rektor för Kungliga Musikhögskolan
Conny Brännberg (KD), ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd
Jörgen Fogelklo (SD), ledamot i Göteborgs kommuns kulturnämnd
Hanna Bendz (C), kommunpolitiker i Ale, kandiderar till regionen
Thereze Almström (MP), ledamot i Göteborgs kommuns kulturnämnd
Lillemor Williamsson (D), ledamot i Göteborgs kommuns kulturnämnd
Samtalsledare: Staffan Albinsson, forskare, Handelshögskolan och styrelseledamot i Göteborgs Kammarmusikförening.
