Årets Järnåkerstipendier har delats ut. Det skedde den 5 januari på Musikaliska i Stockholm. Stipendierna är fördelade på ett kompositionsstipendium på 100 000 kr och två stipendier på 75 000 kr vardera till lika många stråkmusiker. Kompositionsstipendiet gick till en av vårt lands mest kända och spelade tonsättare, både hemma och utomlands, Karin Rehnqvist.
I juryns långa motivering står det bland annat att Karin Rehnqvist tilldelas stipendiet för verket Blodhov: ”ett verk som väver samman nutida kammarmusik med nordisk folkmusik till en unik dramatisk komposition i både form, innehåll och uttryck. Verket är ett starkt laddat monodrama för mezzosopran och kammarensemble som genom sitt känslomässiga djup aldrig släpper taget om lyssnaren.”
Verket är baserat på den isländska författarinnan Gerður Kristnýs diktverk med samma namn, och det bygger i sin tur på en berättelse ur Eddan. Den handlar om en utsatt kvinnas smärta, ensamhet och minnen. Guden Frej förälskar sig i jättekvinnan Gerður (!) och skickar sin tjänare Skirnir för att hämta henne på hästen Blodhov.
Kammarmusik för sång och instrument
Karin Rehnqvist var förstås glad över att ha fått Järnåkerstipendiet, som hon ser som en stor uppmuntran. Stycket, för mezzosopran och åtta instrument, har tagit fem år att komponera och är skrivet för riksspelmannen och sångerskan Lena Willemark, som Karin många gånger tidigare skrivit för, samt för den tyska ensemblen recherche. De uruppförde stycket vid Point Music Festival i Göteborg i maj 2019.
Karin Rehnqvist har numera en lång verklista, som bland annat innehåller en rad kammarmusikverk. Utmärkande generellt är att hennes musik ofta är relaterad till folkmusiken. I flera av hennes stycken ingår till exempel kulning, bland annat i Puksånger – Lockrop skriven 1989. Hennes genombrottsverk var den ”bakvända polskan” Davids nimm från 1983, för tre röster.
Karin är sedan länge internationellt känd och har fått en rad utmärkelser tidigare.
Fastighetsförsäljning blev stipendiefond
Järnåkerstipendiet delas ut av Saltöstiftelsen, som inrättades 1967 av den musikälskande industrimannen Erik Järnåker (1904 – 92). Stiftelsen drivs av Kungliga Musikaliska Akademien och Föreningen Svenska Tonsättare. Stiftelsen ägde tidigare en stugby på Saltö i Bohuslän, men den är såld och förvandlad till en stipendiefond. Stipendiet delas ut till tonsättare av kammarmusik och stråkmusiker vid landets musikhögskolor.
Starten på Beethovenåret
De båda stråkmusikerstipendiaterna var cellisten Filip Lundberg och violinisten Philip Zuckermann, som spelade var sitt stycke tillsammans med pianisten Terés Löf, Filip Lundberg en sats ur Beethovens cellosonat op 69 och Philip Zuckermann Saint-Saëns Rondo Capriccioso.
Konserten på Musikaliska i Stockholm den 5 januari blev en start på Beethovenåret, inte bara genom att Filip Lundberg alltså hade valt att spela ur en av hans cellosonater, utan också genom att Nils-Erik Sparf, vl, Tony Bauer, vla och Erik Wahlgren, vlc, spelade Serenad i D-dur op 8 före paus. Konserten avslutades så med att Mats Jansson, pi, Nils-Erik Sparf och Erik Wahlgren spelade Pianotrio opus 97:7 B-dur, ”Ärkehertigtrion”.
Däremot spelades inte det prisbelönade verket Blodhov. Det kommer att framföras den 5 februari på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm med samma artister, som uruppförde det, alltså Lena Willemark och ensemble recherche.
Text och foto: Calle Friedner
