En doft av toner - Sinnenas musik

Hur luktar musik? Vilka aromatiska associationer väcker ett stycke musik som man hörde i sin barndom när man många år senare lyssnar på den?  Vad betyder doften för en musikalisk upplevelse?

Det här var centrala frågor vid ett seminarium om musik och doft på Jonsereds herrgård utanför Göteborg en torsdagseftermiddag i februari.  Seminariet ingår i en serie om musiken och de fem (sex?) sinnena som två musiker och lärare vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet, arrangerar. Violinisten Tobias Granmo och marimbaspelaren Daniel Berg bidrog också med musik för den udda instrumentkombinationen som visade sig vara både njutbar och intressant.

Granmo2Det mest uttjatade exemplet på hur minnen kan väckas till liv med hjälp av dofter är förstås den franske författaren Marcel Prousts beskrivning av när han stoppar en madeleinekaka i munnen efter att ha doppat den i lindblomste – och vips står hela hans barndom och pockar på att bli beskriven. Det gör också Proust på ett antal tusen boksidor i kultverket ”På spaning efter den tid som flytt”.

Eftermiddagens gäst var Mats Bende, professor i öron-, näs- och halssjukdomar samt luktforskare, som gav en snabb historisk exposé över näsans anatomi, om luktsinnet och om historiska exempel på väldoft respektive odörer. Redan de gamla grekerna rankade dofter med vanilj som den förnämsta och kattpiss (fast med ett tjusigare namn) som den värsta.

Men dofter uppfattas mycket individuellt och är dessutom mycket svåra att beskriva, även om nutidens vinskribenter gör sitt bästa för att sätta namn på det vi känner när vi drar in doften av en italiensk sangiovese eller en tysk riesling: nässlor, tjära, brända bildäck osv.

Mats Bende visade också att det verkligen finns starka associationer mellan vårt minne och lukter, att luktsinnet är kopplat till livskvalitet och att det är svårt att skilja mellan doft och smak.

Linne2Så testade han några av de närvarande genom att be dem hålla för näsan och räcka ut tungan. Försökskaninerna fick något strött på tungan, smakade – sött sa alla -  och först därefter fick de ta bort fingrarna från näsan så att luften kunde strömma upp från munhålan och avslöja att det var en blandning av socker och kanel de fått på tungan. Sött är ju en av de fyra smaker vi kan känna men kanel har ingen sådan smak – det är doften som avslöjar denna krydda.

Diskussionen mellan de drygt tio deltagarna rörde sig över stora områden, allt från om man kan träna upp sitt luktsinne – jo, det kan man – till arkitektur, bostadsförsäljning och doftassociationer som musik kan väcka och vice versa. Hur låter parfymerad musik?

Exakt hur lukter påverkar vårt musiklyssnande eller –skapande och tvärtom,  det fick vi ingen förklaring på och det kanske inte heller finns någon entydig sådan. Däremot blev det en mycket intressant eftermiddag där associationerna och samtalet flödade liksom musiken, som bl a bjöd på ett uruppförande skrivet direkt för ensemblen av den isländske tonsättaren Áskell Másson.

Fler seminarier i serien återstår. Jonsereds herrgård mellan Göteborg och Alingsås drivs sedan ett antal år i Göteborgs universitets regi och har återkommande både öppna och slutna evenemang. Sedan några år finns här också gästbostäder för forskare.

Kerstin Nilsson

Kansliet

Kammarmusikförbundet Kansli
Christina Sejmo

Telefon och e-post

072-7018777
kansli (at) kammarmusikforbundet.se