Ska vi ha musik i skolan?

Är musiken nyttig? Svaret blev ett rungande JA på det symposium, som ägde rum strax före jul i Konserthuset i Stockholm. Samhället kan t.o.m. tjäna stora pengar på att satsa på musiken. Så varför ska det då vara så svårt att få politikerna att göra det?

Forum 21 – Barn och musik, är en organisation som arbetar för att låta alla barn upptäcka musik genom att spela instrument, och man verkar för att göra klassrummet i den obligatoriska skolan till den naturliga platsen för barns första steg att lära sig att skapa musik. Ledaren för projektet är dirigenten Göran Staxäng, som hade bjudit in representanter för skolor i Norge, Finland, England, USA och Kalix till symposiet.
annarbor2Utgångspunkten var den nyligen framlagda kulturskoleutredningens mening, ”att kulturskoleundervisning under samma tid som skolundervisning pågår ser utredningen utifrån barns och ungas perspektiv som tvivelaktigt”. Man menar därmed ”att barn och unga inte ska behöva avstå från en undervisning för en annan”. Men måste de det?
Det går att integrera
Meningen med att bjuda in de här skolorna var att visa, att musikundervisning integrerad med undervisning i övriga skolämnen tvärtom kan underlätta inlärningen. Det finns redan flera exempel på detta i vårt land. Mest känt är nog Adolf Fredriks musikklasser, där resultatet i genomsnitt ligger högre än riksgenomsnittet, och där musik alltså dagligen står på schemat. Det talades mycket om det här för 35 år sedan, när den stora politiska striden om Adolf Fredriks existens stod, men idag verkar man ha glömt det man då kunde påvisa, för idag är musikämnet på många skolor antingen reducerat till nästan noll eller helt borttaget, och i den mån man sysslar med musik, är det oftast enbart populärmusik. Det framkom på det s.k. Rikstinget våren 2016.

viola2Att integrera den allmänna undervisningen med musikundervisning kan ske på olika sätt. I Kongsberg i Norge är målet att alla ska få tillgång till professionell musik, och Kulturskolen är där centrum för all kultur i staden. I Finland finns det ”musikinstitut” i de flesta städer. På Östra Helsingfors musikinstitut är musiken ett huvudämne, och man använder sig av den s.k. kodálypedagogiken, där bl.a. motivation är viktigare än talang, och man framhåller att det är viktigt för utvecklingen av motoriken, för koncentrationsförmågan, språket och förmågan till inlärning att utöva musik. Fiolkvartetten ”La Viola” gav syn för sägen.

På Central Primary School i Watford, England, har 80 % av eleverna ett annat språk än engelska som modersmål. Musiken blir då ett kitt mellan dessa barn med olika kulturell bakgrund. Här utbildas alla lärarna till att också kunna undervisa i sång, och undervisningen sker ofta genom att man ”sjunger in” kunskaperna, men man erbjuder också instrumentalundervisning. Alla får delta i minst en musikuppvisning varje år, och man besöker professionella skolkonserter.

Samarbete och engagemang

Ända från Ann Arbor i Michigan kom en stråkkvartett bestående av två flickor och två pojkar, alla 15 år gamla, som närmast höll professionell klass. De åtföljdes av lärare och annan personal, som berättade hur musiken där är integrerad i den allmänna primaryskolundervisningen.Slutligen fanns representanter från Kalix kulturskola på plats. Där har man ett nära samarbete med grundskolan (vilket alltså inte är självklart i Sverige) och med andra skolor och frivilliga organisationer, och här var lärarnas engagemang (som ingalunda saknades heller på de andra skolorna) det mest iögonfallande. Eftersom kulturskolan alltså arbetar inom flera organisationer, kan en elev, som finns inom mer än en av få musiklektioner flera gånger i veckan. Man tycker också att musiken är så viktig, att musikundervisningen borde vara obligatorisk. 

Varför är den då så viktig? Ja, Katari Saarikivi, som är kognitiv hjärnforskare på Helsingfors universitet, bidrog med en del vetenskapliga rön och kunde bl.a. verifiera det som tidigare nämnts här, att koncentrations-, språk- och inlärningsförmågan förbättras genom egen musikutövning. Dessutom förbättras den empatiska förmågan.
Det finns alltså åtskilliga fördelar med att låta barn tidigt få lyssna på och själva framföra musik, och man fastslog flera gånger, att det kostar miljarder att inte låta barn och unga få musikundervisning! Man ansåg att världen skulle kunna bli fredligare, om alla fick musicera i skolan, att musikundervisningen bryter ner gränser mellan kulturer (tänk t.ex. på Daniel Barenboims väst-östliga divanorkester med både israeliska och palestinska musiker!), att eleverna får bättre självförtroende och att de lär sig samarbeta för ett gemensamt 

Så varför är det så svårt att få stöd för en integrerad musikundervisning? Göran Staxäng har skrivit en debattartikel, där han staxang2menar att Kulturskoleutredningen, ”stick i stäv mot det ursprungliga uppdraget att ta fram strategier för att öka tillgängligheten och jämlikheten i Musik- och Kulturskolan” ignorerar dessa möjligheter genom att göra den till en ”efter skola fritidsaktivitet”. Han menar också, att ”utredningen är ett välpaketerat besparingspaket där staten frånsäger sig ansvaret för barns utbildning – endast av ekonomiska skäl.” 
Veterligt fanns ingen politiker närvarande, men det representanterna från de fem skolorna på symposiet presenterade visade ändå tydligt, att en integrering av musikundervisning i den allmänna undervisningen är möjlig och har stora fördelar för såväl elever som samhället i stort. Bara om vi ger våra barn möjligheter att uppleva och göra musik i skolan, kan vi hoppas på att kommande generationer kommer att få samma förmån. För dagens skolelever är morgondagens beslutsfattare.

Calle Friedner

Kansliet

Kammarmusikförbundet Kansli
Christina Sejmo

Telefon och e-post

072-7018777
kansli (at) kammarmusikforbundet.se